Nuri the saint. pt2

10/1-17

Så tillbaka till verkligheten nere i byn efter en dags jobb på skolprojektet, kom Pembas lillebror och frågade om jag skulle hänga med och samla ved.

Jag sa varför inte och hängde på honom ner. Han tog upp en korg, och slängde den över axeln och vi gick iväg, med Kandhu i släptåg med ännu en korg.

cimg2456

Vi gick höger där jag alltid gick vänster för att komma ner till stora vägen på väg till skolan och vi var nu i outforskad natur för min del.

Stigen ledde längst vägen men 50 meter högre upp, förbi några hushåll, snart var vi inne i djungeln och fortsatte mellan bambu, rhododenderon och blandskog.

Vi passerade en kvinna som var ute och samlade giftek som används som foder till korna. Inne i djungeln gick vi fortfarande på en avsatts på bergväggen. Efter en stund kom vi in i en ravinliknande konstruktion och hörde två röster 200 meter högre upp. Det var Nuris pappa som var ute och hög ved. Vi småtalade och hälsade innan jag och Pemba jr. fortsatte till det ställe där vi skulle sammla vår ved.

Vi kom till en mindre vattenansamling som ringlade sig ner för berget och förbi ett större träd till en större vattenansamling liknande en bäck med vattenfall.

Här låg veden över hela stället, ett gammalt träd hade bruttits av två meter upp i stammen och ved fanns i överflöd. Vi samlade ihop till korgarna och jag samlade en egen lite bunt för att bidra med något till utflyckten. När Pemba förstod vad jag höll på med efter lite förklaring så begav han sig iväg för att fixa något att binda ihop min bunte med. Han fick med sig min mindre kniv och letade upp ett bambuskott som han klöv längst med.

Han band ihop veden och vi var på väg tillbaka till huset.

cimg2453

Väl tillbaka i huset, förklarade han att han och Kandhu skulle gå en vända till, men jag förklarade att jag stannade kvar. Jag kände att jag behövde äta något.

Jag tog med mig lite av veden in och började rota runt i brasan för att få fyr.

cimg2461

Efter en stund hör jag hur någon ropar ”Hallo!” Nedifrån och fotsteg i trappan.

Det var Nuri, som kommit tillbaka från mötena med Pemba om skolan.

Jag gav han ett leende och ett ”hello my friend!”

Vi skakade hand och utbytte hur-mår-du?-fraser.

Jag erbjöd honom te men kunde inte hitta något samtidigt som han satte sig i soffan vid brasan. Han plockade fram något ur ryggsäcken samtidigt som jag bytte erbjudande till popcorn istället.

Först plockade han upp en blå påse, det var chokladbeställningen från Pemba jag hade skickat med honom när han ringde veckan innan och frågade om jag behövde något.

Mars, Snickers, Bounty. Fyra av varje. Jag skulle inte ha något problem med choklad-craving resterande tid om jag kan hålla på ransonerna.

Sedan plockade Nuri upp en ny påse med ett större innehåll.

Det var det nya reläet till solcellsladdaren!

cimg2473

Vetskapen om att strömmen var tillbaka gav en extra boost.

Vi kopplade in reläet till batteriet och solcellen och körde igång. Reläets fläkt började surra och lamporna började lysa på förgreningsdosan. WIN!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s