Dalälven del 2

Just nu sitter jag i Söderfors. Fortfarande, beslöt mig för att ta en vilodag här, nu när jag har (hade) tre dagar kvar till en sträcka av 3,5 mil. En dusch, bra lägerplats och några kapitel bokläsning senare känns kroppen helt okej igen. Dessvärre har funderingarna över nästa hinder inte klarnat, Untraverket. Kartan säger inte så mycket om stället, utan visar bara på några fåtal vägar, som borde vara asfalterade, samt en extra avspärrning längre ner i älven som gör att jag får gå extra långt. Att tillägga på detta är då att jag inte fått tag i någon bättre vagn och den jag har är fortfarande under all kritik.

image
En snedare vagn får man leta efter.

Jag funderar dessutom på om man skulle ta en nattpaddling för att slippa värmen när det är dags att dra kajaken igen, eller ja överhuvudtaget slippa värmen.

Vi får se hur vi gör med detta senare.

 

image
Min egna brygga i Gustafs

Dagarna efter Borlänge blev inte så långa. Vilodagen slutade med att jag paddlade till Gustafs, en liten by med en pizzeria i ena änden och en ica i andra. Dagen där på kom jag inte längre än till Husby, här sög det till i kaffetarmen och jag gick i land för att undersöka om detta gick att stilla, på byns restaurang fick jag svaret att det var middagspreparering på gång och att dem inte hade någon fika, antagligen för att jag inte såg ut eller luktade som deras vanliga klientel.

Jag blev hänvisad till handlaren längre ner på gatan, men då denna hade stängt tänkte jag att det var dags att dra sig vidare. När jag hoppat i Kajaken och kommit 100 meter nedströms vinkades jag in av en man som stod på sin brygga, när jag kom fram sa han att kaffet var klart.

image
Vissa lägerplatser utmärker sig lite extra.

Hans fru hade jag mött tidigare i byn och ställt kaffefrågan, men fått ett, ”Det är nog dåligt med det du.”

Efter kaffet, och berättelsen om varför jag paddlade så frågade mannen om jag inte skulle stanna på öl o bastu när jag ändå var där.

(Dumt att tacka nej i ett sånt läge.)

Under tiden som jag slog upp mitt tält på gräsmattan framför huset frågade mannen som passerade förbi om jag hade fått någon kvällsmat än, jag svarade då, ”nej” med en lite lätt suck när jag insåg att jag var tvungen att fixa den biten innan läggdags också, då vänder sig mannen om o ropar upp till sin fru att hon ska beställa tre pizzor istället.

 

Jag tackar ödmjukast o undrar hur jag ska kunna betala tillbaka för allt detta.

 

image
Prada goes functional 2016.

Det hela slutar med en lektion i Dala – Husby historia, med peacemakerns faders hus utpekas längre upp i älven, Bolidens historia då mannen jobbar inom företaget och en o annan öl under bastubadet som varvas med ett svalkande dopp i älven, efter en timme eller så ropar frun i huset att maten är klar och vi tvättar av oss innan vi beger oss upp för ett skrovmål.

Detta var en fin uppladdning och välbehövlig relax-kväll på vad som komma skulle…

 

image
Sporttejpen tar slut fortare än man tror.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s