För tre veckor sen så packade jag ryggsäcken och hängde på Torun till Grövelsjön för att få uppleva fjället i full höstskrud som jag hört så mycket om förr.

På vägen dit for vi in om Pizzerian i Idre där vi fick ordna vår egna beställning.

Väl framme i Grövelsjön blev det först rundpingis och några glas vin tillsammans med Niclas, Linnea och några andra från arbetsstyrkan. Efter flertalet rundor, fortsatte kvällen med gitarr och sång i samlingsrummet i några timmar.

Efter en kall natt med enbart sovsäck och liggunderlag på baksidan av fjällstationen, vaknar jag och Torun upp till en gryende dag med frost på sovsäcken och kängorna.

När jag blir lämnad vid parkeringen på den norska sidan ligger fortfarande frosten kvar på marken som knastrar och brister under mina kängor när jag beger mig ut på leden.

Några toppturer, kaffepauser och naturmöten senare intar jag lunchen på solsidan av en av topparna där jag ser ut över dalarna, ett lämmeltåg av människor passerar några 100 meter längre ner på stigen och jag beger mig vidare mot nästa topp.

Eftermiddagens höjdpunkt blir när jag passerar och skrämmer fram en ripa som ligger och trycker mellan stenarna och dem sista topparna i området börjar trädda fram lite längre bort. Klockan börjar närma sig 1500 och jag börjar fundera på om jag ska hinna upp och tillbaka innan det blir mörkt.

Vid skymningens inbrott slår jag läger vid en fjällbäck fortfarande kvar på den norska sidan, efter en intensiv dag med sex bestigningar och fantastiska vyer.

Sista toppen hanns med under mindre ansträngning än jag räknat med och dagens syfte hittade sin plats i med denna bedrift.