Kamraträddning

Om din kamrat har trillat i eller kantrat med sin kajak och han/hon inte kan ta sig tillbaka upp genom självräddning behöver du kunna assistera för att undvika en kanske lång och jobbig simning in till land för att kunna tömma kajaken på vatten.

Då ska du närma dig din kamrat framifrån, så att du får dennes kajak med nosen mot dig, så du kan ta tag i den och lyfta över ditt fördäck, när du gör så kommer vattnet som samlats i fören av sittbrunnen att rinna baklänges och ut ur kajaken.

Under tiden som du försöker få upp din väns kajak kan du be honom/henne att klammra sig fast vid din för så  att ni kan ha ögonkontakt, härifrån kan du även be din vän om eventuell hjälp om denna är kapabel till detta.

När du tömmt fören på vatten drar du över kajaken på andra sidan av din kajak för att förflytta lutningen tillakterdäck så att du även får ut vattnet som har samlats här, om du inte lyckades få allt vatten att rinna ur när du lyfte fören.

Sedan sätter du ner din kompis kajak med dennes nos mot ditt akterdäck och håller fast kajaken i sittbrunnen. Därefter ber du din vän simma runt på din kajaks fria sida.

Härifrån ska din vän säla sig över ditt förbord, mot sin kajaks akter, så att benen är i samma riktning som fören på kajaken han/hon ska ta sig in i. Här kan du hjälpa till att föra på om personen har lite problem att komma upp på ditt däck med all utrustning på sig.

Ta då tag i personens linning på byxorna eller något annat fattbart runt midjan och för på. När personen kommit över i sin kajak ber du denna vända sig med en så låg ställning som möjligt, (Rulla), med rumpan mot dig, samtidigt som han/hon sticker ner sina ben i sittbrunnen. Detta kan betyda att allt kommer bli väldigt vingligt och du kanske behöver parera med din belastning på vännens kajak. när personen är i sittbrunnen  bör ni nu sitta med ansiktena mot varandra, och du kan göra en kamratkoll av utrustning och hjälpa till att sätta på kapellet igen.

Dessutom är du i perfekt läge att göra en okulär visitation av din kompis ansikte, och se om det är några sår, ovanliga grimaser, eller andra tecken på att personen är i chock eller skadad.

Samtidigt inger du ett lugn med lugnt samtal och instruktioner om personen du talar med kan se dig i ögonen. (Om du ger ett lugnt intryck lugnar du en skärrad person.)

 

Finns det fortfarande vatten i sittbrunnen kan ni använda er av era länspumpar och du kan i din position hjälpa din vän som antagligen är något slut på krafter efter alla manövrar, att pumpa ut det kvarvarande vattnet i kompisens kajak. Se bara till så att ni inte pumpar över vattnet i din sittbrunn!

 

Komma tillbaka upp i kajaken, Självräddning

Som en återkoppling till området Utrustning så kommer den mesta av kajakutrustning till användning under denna manövern. Här behöver du använda både paddel, länspump, flottör och kajak för att komma tillbaka upp i kajaken på egen hand.

När du har hamnat i vattnet, se till att få kontroll på dig själv och se till så att du inte är skadad eller har fastnat i något.

Sedan letar du reda på din paddel om du inte redan har den i handen, innan du vänder runt kajaken, om denna har hamnat på fel håll.

Sedan tar du och gör fast paddeln på något vis i kajaken, lättast är att använda lastnätet framför eller bakom sittbrunnen där du sticker in paddelbladet så att du får så stor kontaktyta med kajakens däck som möjligt. Sedan blåser du upp din flottör och trär denna på det andra paddelbladet som ligger i vattnet. Du bör innan du ger dig iväg veta om du behöver ett spännband eller liknande för att få flottören att stanna kvar på bladet efter att du trätt på det. Oftast är där ett förberett knäppspänne insytt i flottören men vissa modeller kräver extra spännband eller liknande för att inte glida av paddelbladet. När detta är gjort är det dags att ta sig tillbaka upp i kajaken.

Detta sker på liknande sätt som under kamraträddningen men kräver lite mer benarbete och styrka nu när du inte har den extra kajaken att vila dig på eller en kompis som kompenserar för eventuell viktöverförring och hjälper till att dra/putta på. Paddeln med flottören utgör ett komplement till den andra kajaken och du kan använda denna för att häva dig upp i kajaken igen. Se till att tyngdpunkten alltid bör vara placerad så centrerad i kajaken som möjligt eller övervägande på den sidan som paddeln är i vattnet, då du annars kommer att trilla i och antagligen flippa runt kajaken på andra sidan om du skulle få övervikt.

 

Lägg över ena benet i en böjd position över paddeln för att stabilisera och säla dig sedan upp över akterdäck med en så låg tyngdpunkt som möjligt. Försök få in det andra benet i sittbrunnen så tidigt som möjligt för att få detta ur vägen, När du väl är uppe med kroppen på akterdäcket och ena benet vilandes på paddeln så kommer den knepiga delen med att rotera så att du får rumpan ner i sittbrunnen igen.

Tänker du inte till här så kommer du med sannolikhet att trilla i igen då viktöverföringen kommer att skifta till sidan utan paddel. Men stanna upp! Tänk en extra gång på vad det är du är på väg att göra, gå igenom momenten i huvudet eller upprepa dem högt för dig själv. Du ska nu lyfta ner ditt paddelben i sittbrunnen bredvid det andra benet, och lägga över tyngden på den armen som är mot paddeln. När du har gjort detta ska du vrida runt kroppen för att komma på rätt köl. Lättast blir då att använda din fria hand till att greppa om paddeln, men genom att lägga armen över ryggen och sedan flytta din andra arm under bröstet och greppa tag om sittbrunnens motsatta sida.

Låg profil är nykeln och ju lägre du är i sittbrunnen ju stabilare är du. med rumpa och flytväst kanske detta blir lite trångt men långsamt är smidigt, smidigt är snabbt!

När du väl kommit runt, se till att hitta balansen i sittbrunnen innan du gör något annat. Låt paddeln sitta kvar i sin position och ta fram länspumpen. Går det hög sjö kan det vara en fördel att spänna på kapellet först innan du börjar pumpa ut vattnet ur sittbrunnen. Trä ner länspumpen innanför kapellet och pumpa ut så mycket vatten som behövs för att kajaken ska bli flytande. Sikta sedan mot land för att tömma kajaken helt på land istället, då detta är mindre krävande och du antagligen ändå ska byta kläder och värt är att ta en fika under tiden också samtidigt som du reflekterar över vad som just hänt.

Väl i land kan du även göra en bättre självkontroll efter eventuella skador du möjligtvis har ådragit dig under tiden du varit i vattnet.

Dessa kan ta en tid att upptäcka då vattnet kyler ner dig och adrenalinet stoppar dig från att känna av vissa skador.

 

Omhändertagande

Sår

Sår är något som har en tendens att uppstå under en paddeltur. Skärsår från vassa kanter, stenar på fötter eller händer.

Klämda fingrar i luckor eller mellan kajaken och bryggan, tillhör dem två grupper som utgör störst skaderisk. Därav plåster och tvättservetter i sjukvårdskitet.

Självklart kan man undvika dessa skador genom att vara aktsam och göra saker lugnt och harmoniskt istället för att stressa iväg för en extra kvart på vattnet.

 

Tvätta

OM, du däremot skulle skada dig, ta dig i land om du inte redan är det. Ta fram ditt första hjälpen och se till att du inte strör utrustningen runt dig. Tvätta såret med tvättservett, (tvålad sådan).

tryck

Lägg därefter ett förband runt såret. Räcker det med ett plåster? Eller måste du kanske använda ett tryckförband för att få ett tillräckligt tryck på skadan att den slutar blöda?

högläge

Om blödningen inte avtar, eller om det inte slutar blöda ska du se till att den skadade kroppsdelen kommer i högläge.

Ett högläge betyder ett läge där hjärtat är positionerat lägre än den skadade kroppsdelen. Detta för att blodet ska ha det svårare att nå ut till den skadade kroppsdelen och därför inte förse skadan med nytt blod som inte kommer koagulera och se till att blödningen upphör.

Använd sunt förnuft och avväg om det är nödvändigt att ringa avancerad sjukvård eller om det räcker att själv ta sig in för en vidare undersökning och bättre omhändertagande.

En sjukvårdsutbildning kommer väl till pass här om du vill kunna göra mer.

 

Hypotermi

Värme

I kombination av skada och vatten kan en person snabbt drabbas av hypotermi. Enklaste sätt att motverka detta är att få personen upp ur vattnet och av med dem blöta kläderna. När personen väl är uppe ur vattnet och i land, se till att denna får torra kläder på sig, gärna en mössa också.

 

Vätska

Något varmt att dricka, gärna med sötma i. Te, saft, sportdryck etc. Kaffe fungerar också, så länge personen bara visar tecken på nedkylning. Om ni misstänker inre skada i samband med hypotermi gör du bättre i att avstå från att ge personen vätska, då detta kan förvärra skadan. Samt om en röntgen behövs göras så stör all extra bukinnehåll röntgenbilden, vilket kan ge en felaktig bild om hur saker och ting står till.

Använd då istället kroppsvärme och inpackning av personen. Se till att personen är torr och har torra kläder på sig, använd sedan kapellen, regnkläder eller något annat vindtåligt som ni har med er för att behålla det närmsta värmelagret som bildas runt kroppen.

Om ni inte har tillräckligt med isolerande material med er så använd er av kroppsvärme. Detta betyder att du använder din egna kroppsvärme för att värma upp en annan person. Bästa effekt blir det om en av motsatta könet tillför sin kroppsvärme. Då sker en biokemisk värmereaktion i kroppen utöver att den aktuella värmen hjälper till att värma upp personen.

 

VVV

Efter varje skadeomhändertagande kan det vara bra att vidta VVV, oavsett situation om ni inte behöver ge er iväg för att söka professionell hjälp.

Värme

Gör som ovan i den utsträckning det behövs för att tillsätta värme till den skadade/utsatta.

Det kan hjälpa att enbart få bort personen från väder och vind, alltså in i lä bakom en husvägg, ett stenblock eller annat som kan agera vindskydd.

Vätska

Vätska ska bara ges till en person som är kapabel att inta denna själv eller med viss hjälp, tex, hålla koppen.

Vätska ges bara i små mängder och inga fulla munnar, utan zipandes på drycken.

 

En person som ÄR medvetslös eller visar tecken på inre skador ska INTE ges någon vätska då detta kan förvärra situationen!

 

Vila

Se till att personen får vila och att det är allmänt lugnt runt personen som är skadad eller utsatt.

 

IVPA – I väntan på ambulans

Efter att ovannämnda punkter är genomförda men ni inte kan ta er tillbaka till transport eller väntar på avancerad sjukvård, är det bra om du dokumenterar patientens tillstånd och utveckling. Detta kan ge värdefull information för ambulans- eller räddningspersonal när dem kommer på plats.

 

Omhändertagande och informativ larmning till SOS

Se till att du är samlad och har har grundläggande information att lämna till larmtjänsten när du ringer.

Det du bör vara medveten om är:

Var du befinner dig.

Vad som har hänt.

Ålder och kön på den skadade.

Om det finns några andra inblandade.

Bra är om du även kan lämna en status på den skadade.

”Han/hon andas/andas inte? Är vaken/medvetslös? Reagerar på smärta?

Blöder? Hög/låg puls?

Har någon sjukdom eller tillstånd? Kan vara svårt att veta, men leta efter ett halsband, armband eller kort i plånboken som kan ge ledtrådar om den skadade tex. är asmatiker eller har epilepsi.

Mycket att komma ihåg? Telefonisten är utbildad och kommer fråga dig vad han/hon vill att du ska kolla efter hos den skadade.

Detta görs för att räddningspersonalen som åker på larmet ska ha så bra bild av situationen som möjligt när dem anländer till platsen.

 

Dokumentation och kontroller av patient.

 

All information du kan få ner om den skadade kan vara värdefullt för sjukvårdare som kommer till platsen senare.

Det viktigaste att få ner är förändringar i tillstånd.

Har personen varit medveten, somnat, eller förlorat medvetandet?

Förändringar i puls? Höjts, sjunkit? Snabb, långsam, ytlig eller stark?

Medvetandesänkningar? Vet personen vad som hänt? Kan den klargöra för tiden innan händelsen?

Eller hoppar han/hon mellan olika tillfällen, har svårt att klargöra för enkla saker, eller problem att svara på frågor?

Skriv ner allt som du kan få fram och ge detta till sjukvårdare som kommer på plats. Låt dem veta även småsaker som att personen hade svårt att veta vad som hänt.